På utflykt i grupp

Det finns både fördelar och nackdelar med att göra utflykter i större grupp. Att göra utflykter i grupp är ofta roligare eftersom man är fler och det blir dessutom billigare, då resekostnaderna delas mellan flera personer. Det skapar också trygghet när man är flera. En större grupp kräver dock att man tar hänsyn till alla. Med andra ord måste gruppen anpassa vandringarna enligt den svagaste i gruppen. Övernattningsmöjligheterna är mer begränsade för en större grupp, vare sig det är fråga om tältplatser eller uthyrningsstugor. I den här artikeln erbjuds tips på hur man smidigast gör utflykter i grupp.

Från idé till utflykt dvs. planeringens olika skeden

Skede 1: Förplanering

Utflyktens förplanering kan göras i gruppen med hjälp av följande frågor. Förplanen kan sparas i ett delat forum som skapats inför utflykten och senare kan man spara alla elektroniska dokument som rör utflykten på samma ställe.

1. Vart?

Platsen är ofta den första frågan som kommer upp. I Finland eller någon annanstans? I Lappland eller i söder? Är målet med utflykten att besöka ett specifikt utflyktsmål?

• Tips: Man kan söka objekt till exempel bland utflyktsmålen på Luontoon.fi med olika kriterier.

2. När?

Vilken tidpunkt passar alla? Är det fråga om vintervandring eller vandring på bar mark? Hur länge varar utflykten?

• Tips: Det kan vara lyxigt att på förhand boka en stor stuga eller annan övernattning hos en utomstående tjänsteleverantör för sista delen eller sista natten av en längre vandring. Då kan man avsluta vandringen med att ta det lugnt och slappna av.

3. Varför åker vi, vad gör vi?

Deltagarnas motivation och önskningar inför utflykten kan variera mycket. Ska vi enbart vandra? Vill vi fiska? Ska vi fotografera naturobjekt? Önskar vi nå en viss plats t.ex. en fjälltopp eller sevärdhet?

• Tips: Det lönar sig för alla deltagare att framföra sina egna önskningar för att det ska vara möjligt att samordna dem. Genom att diskutera ärligt och öppet på förhand undviker man att det under utflykten uppstår överraskningar om vad deltagarna vill uppnå med utflykten.

4. Hurdant gäng är vi?

Denna fråga styr gruppen till att bättre välja syftet med utflykten. Frågan klargör också hur mycket utbildning eller övning som behövs före utflykten. En större grupp behöver alltid en ledare eller så bör man komma överens om vem som tar ledningen för vad. Vem leder utflykten? Är alla deltagare vana vandrare? Finns det deltagare som är nybörjare eller i sämre skick? Hur delar ni ansvaren mellan deltagarna? Hur väl känner deltagarna varandra? Klarar deltagarna vid behov av att rädda varandra?

• Tips: Det lönar sig att fördela ansvaren i gruppen enligt styrkorna. En deltagare kanske vill ha hand om orienteringen och en annan kanske hellre tar ansvaret för matlagningen eller för att hämta vatten.

5. Hur tar vi oss till utflyktsmålet?

Vilket är det med kostnadseffektiva resesättet? Hur tar vi oss fram på utflykten (till fots, med cykel, kanot...)?

6. Hur mycket får utflykten kosta?

Var går deltagarnas smärtgräns vad gäller kostnaderna? Hur samlar vi in pengar, om det är nödvändigt?

Skede 2: Noggrannare planering och förberedelse

När gruppen är klar och förplaneringen är gjord är det dags att börja göra mer konkreta planer. Det är bra att ordna 1-2 träffar med gruppen före utflykten. Under träffarna kan gruppen komma överens om saker och dela kunskap till dem som inte lika vana vandrare.

Senast i detta skede är det bra att samla ihop de skriftliga planerna och övriga gemensamma dokument (ruttplan, matplan, inköpslista, säkerhetsplan, utgiftsschema) i det gemensamma elektroniska forumet.

1. Dagsutflykternas längd och övernattning

I ruttplanen antecknas bland annat dagsutflykternas längd och övernattningsställena. Är de planerade dagsutflykterna sådana att de passar alla deltagare? Är övernattningsställena planerade så att det finns tillräckligt med tältplatser o.d.?

• Tips: Det lönar sig alltid att bära med sig tältet eller annan inkvartering. När man rör sig i grupp ska man aldrig lita på att det finns plats i övernattningsstugorna. Ett tält eller annan inkvartering ger också tillfälligt skydd om man inte hittar övernattningsstugan i tid.

2. Vad ska vi äta? Hur tillreder vi maten?

Utflykten kan lätt bli förstörd om man inte har planerat maten ordentligt. Vem skaffar maten och hur fördelas anskaffningarna? Får alla tillräckligt med energi av dagsportionen? Har specialdieter beaktats? Tillreder vi maten tillsammans eller i t.ex. ”trangiapar”? Under vandringar har det visat sig att det funkar bra med matpar. Det är inte hela världen om någon vill tillreda sin mat själv, till exempel om kosten avviker mycket från de övriga deltagarnas kost.

• Tips: Variation i måltiderna fås genom att varje deltagare föreslår sin egen bravur eller favoritmaträtt till matlistan. De andra deltagarna kan få nya bra matidéer inför kommande utflykter.

3. Hurdan utrustning behövs? Hur eller varifrån samlar man ihop den gruppspecifika utrustningen?

Genom att planera utrustningen ordentligt blir utflykten säkrare och mer fungerande. När utrustningen planeras gemensamt kan man optimera vikten på varje deltagares packning och välja sådan utrustning som gör turen smidig. Till exempel stora skillnader i typ av vandringssko eller regnutrustning kan bromsa upp hela gruppens färd.

• Tips: Utnyttja utrustningslistorna. En stor del av utrustningen är gruppspecifik och också tvättprodukter kan man dela på. Det kan vara bra att gå igenom utrustningslistan ännu före resan.
• Tips: Många utflyktsföreningar, scoutkårer och även privata aktörer hyr ut utrustning. Kom ihåg att testa utrustningen före utflykten. Enligt legenden har en flera tusen euros utflykt till Grönland blivit inställd på grund av en söndrig tätning i bensinkokaren.

4. Riskbedömning

Säkerheten ska tas i beaktande både i utflyktens alla planeringsskeden (ruttplan, matplan, utrustningsplan) och alla dagar under utflykten.

I säkerhetsplanen funderar man på vilka de mest sannolika riskerna är under utflykten och hur man förbereder sig på dem. Vilka är riskerna på utflykten? Hur förbereder man sig på problem? Hur går man tillväga i en nödsituation – vem i gruppen tar i första hand ledningsansvaret? Hur larmar man på hjälp? Var i området har mobiltelefonen nät? Var finns närmaste hälsocentraler, om det uppstår mindre hälsobekymmer? Kom ihåg att inkludera deltagarnas kontaktuppgifter i säkerhetsplanen och även kontaktuppgifterna till en person som är i beredskap hemma.

• Tips: Det är bra om deltagarna informerar utflyktsledarna om sjukdomar som kan påverka utflykten. Då kommer dessa sjukdomar inte som en överraskning på vandringen och saken kan tas i beaktande på förhand t.ex. i ruttplaneringen. Det är bra att i början av utflykten berätta för de andra deltagarna var i ryggsäcken de personliga medicinerna eller första hjälpen-utrustningen finns ifall det uppstår en nödsituation.
• Tips: Det lönar sig för alla deltagare att ha Suomi112-appen (112.fi) i sin telefon.

5. Eventuell övningsvandring

En liten övningsvandring är ett bra sätt för deltagarna att lära känna varandra och att kontrollera deltagarnas skicklighetsnivå samt att de har en tillräcklig kondition för vandringen. En övningsvandring är också bra för att kontrollera utrustningen.

6. Sista minutens checkningar

Det rekommenderas att gruppen som ska ut på utflykt gör en säkerhetscheck före de åker hemifrån och när de anländer till startpunkten. Gå igenom:

• Är planen lämplig i dessa förhållanden? Hurdana väderförhållanden kommer det att vara och är rutten och dess längd passande i förhållande till vädret?
• Är planen fortfarande lämplig för alla deltagare? Har det skett några betydande förändringar i deltagarnas kondition, förväntningar, kunskapsnivå, utrustning och inbördes förtroende?

På utflykten

Nedan några praktiska tips att ta i beaktande när man gör en grupputflykt.

Gemensam rytm

Även om man inte heller vanligtvis tävlar med klockan när man ger sig ut på utflykt, så blir utflykten oftast mer fungerande om man hittar en gemensam rytm. Det är bra att tillsammans komma överens om vilken tid på morgonen man ämnar komma i väg. Det går lätt 2–3 timmar till att packa utrustningen i samband morgonsysslorna och det är tråkigt att vänta på andra.

På vandringar använder man ofta engelska ordet leg för avståndet mellan två ruttpunkter. Leg används mest på vintern, men funkar också bra på sommarvandringar. Det innebär att man kommer överens om hur långt man vandrar och hur långa pauser man håller. Under pauserna justerar man utrustningen och äter mellanmål mm. Deltagarna stannar inte skilt för sig vid olika tidpunkter för att göra detta. Ofta vandrar man 50 min och pausar 10 min, men avståndet på en leg kan också ändras till 45+15 minuter. För att det ska funka med leg krävs det att någon i gruppen håller koll på tiden och berättar för hela gruppen hur mycket av legen eller pausen återstår. Ledaren för legen kan t.ex. vara utflyktsledaren eller så kan man byta person exempelvis dagligen.

Gruppens funktion och konflikter

Hur snabbt gruppen vandrar beror inte på den snabbaste personen i gruppen, utan tvärtom. Man kan behöva peppa varandra och man ska följa med alla deltagares ork. Hjälp varandra och dela på utrustningen för att säkerställa att hela gruppen kommer smidigt framåt.

Det är inte omöjligt att det uppstår konfliktsituationer när man vandrar i grupp. Dålig sömn i tält, tunga ryggsäckar, kyla och blöthet eller dåligt matintag gör att det lätt uppstår frustation. Konflikter kan också uppstå med anledning av kemin mellan deltagarna. Sörj för de grundläggande sakerna – ät först och håll pauser! Diskutera, beakta alla och var förutseende t.ex. genom att ändra på planerna för att lösa eventuella konflikter.

Beakta också gruppens inverkan på vandringens säkerhet. Grupptryck eller deltagarnas egon kan öka risktagningen. Brådska, trötthet eller brist på kommunikation kan också öka möjligheten för att man fattar fel beslut.

Matpauser

Det är bra att hålla gemensamma matpauser mellan legen. På en vandring går det åt mycket energi och maten är en viktig del av en lyckad utflykt. Man kan lägga lunchmaten på morgonen i en mattermos och låta den tillredas där, varvid man inte behöver dra fram stormkök eller andra matlagningsredskap mitt under dagen. Speciellt om man vandrar i mörker eller kyla kan man använda mattermosar och på det sättet använda mer av dagens ljusa tid till vandringen. När man närmar sig lägret lönar det sig inte att dra ut på kilometrarna, utan matpausen hålls som planerat – även om det bara är en kilometer kvar till lägerplatsen. På så sätt hålls gruppens energinivåer i skick och man säkerställer att gruppen fungerar effektivt på lägerplatsen.

Ankomst till lägret

När man kommer till lägerplatsen är det lätt hänt att man slänger av sig ryggsäcken och vilar. Vid ankomsten till lägerplatsen ska man dock genast ta hand om flera viktiga saker: Mat ska tillredas och vatten ska hämtas, utrustningen ska skötas, torkas och lagas, och tälten ska slås upp. Fritid har man först efter att detta är gjort. Om matparen är de samma som tältparen, så kan den ena börja laga mat och den andra slå upp tältet. Vem som sköter de gemensamma sysslorna, t.ex. fixar ved, bestäms av utflyktsledaren eller så bestämmer man det tillsammans.

Om kvällarna är det bra att ta hand om sig själv, t.ex. vårda ömmande muskler och behandla blåsor. När de mest kritiska sakerna, som möjliggör också följande utflyktsdag, har tagits hand om kan man hitta på gemensamt program. Muskelvård kan göras i grupp, men ni kan också ordna en gemensam kvällsbrasa, en kvällspromenad till ett fjäll eller någon annan planerad aktivitet, såsom fiske.

Hem från utflykten

Om utflykten har gått längre bort hemifrån och man rör sig med bil, ska man vila före hemresan för att inte äventyra trafiksäkerheten.

Väl hemma ska både den egna och gruppens utrustning tas hand om, och trasig utrustning ska inventeras. Det är bra om gruppen träffas för eftersnack efter utflykten. Vad lärde vi oss inför kommande utflykter? Vad gör vi på annat sätt på nästa utflykt? Gå igenom kostnaderna. Det är bäst att inte skjuta upp fördelningen av dem för det är lätt hänt att de glöms bort. Kom också överens om att spara bilder och videor i en gemensam bildbank.

Och självklart ska man fundera på och komma överens om nästa utflykt!

Metsähallituksen reittien ja rakenteiden käyttö yritystoiminnassa on aina maksullista.

• Tutustu luontomatkailun yritystoimintaan valtionmailla (metsa.fi).
• Tarinakartta kestävästä matkailusta suojelualueilla (storymaps.arcgis.com).