Så här väljer du ett tält

Det finns många olika tältalternativ för friluftsliv. När du väljer tält bör du beakta under vilka förhållanden du kommer att använda tältet, dina egna behov, säkerheten, tältets vikt och priset. Man behöver inte alltid köpa ett tält. Det går också att låna eller hyra om behovet är tillfälligt eller en engångsföreteelse. Frågor du med fördel kan ställa dig då du väljer tält är bl.a. följande:

• Hur många personer bör tältet rymma?
• Är du ensam eller eventuellt med hela familjen?
• Finns det plats för utrustningen vid regnväder?
• Behöver du en absid för matlagning t.ex. vid dåligt väder?
• Kan du ligga raklång i tältet?
• Hur stort tält får plats i din ryggsäck?

Hur tungt får tältet vara?

• Transporterar du tältet med bil, eller bär du det själv på ryggen i tiotals kilometer?
• Hur mycket får tältet väga? Tänk på dina krafter: hur tung ryggsäck orkar du bära, hur mycket väger den övriga utrustningen?

Var och när ska jag använda tältet?

• Väderförhållanden: Hur vattentätt behöver tältet vara? Vill du att innertältet förblir torrt när du reser tältet i regn?
• Utflyktsmål: Vandrar du oftast på blåsiga fjäll eller vid en sandstrand? Ska du till bergstrakter eller skogsstigar?
• Årstider: På sommaren och hösten är det bra om ventilationsöppningarna har myggnät, och på vintern måste tältet kunna ventileras effektivt.
• Uppsättningsplats: Slår du ofta upp tältet på en plats där det är svårt att få ner tältpinnarna i marken, till exempel på klipphällar?

Det finns flera olika typer av tält, och varje typ har sina egna fördelar:

• Kupoltält. Ett kupoltält försett med två stänger som korsar varandra motsvarar övernattningsbehovet i terrängen för största delen av tältarna. Dörren finns på tältets ena sida och sovutrymmet är fyrkantigt. De kupoltält som är avsedda för friluftsbruk är utan undantag dubbeltält. Innertältet i ett luftigt material som andas släpper ur fuktighet från de sovande medan det vattentäta yttertältet förhindrar att vatten kommer in i tältet. Kupoltält lämpar sig bra t.ex. på kanotfärder, eftersom tältet hålls upprätt med hjälp av stängerna fast det skulle resas direkt på en en klippa, där det är svårt att använda markpinnar. Till kupoltältens nackdel hör i allmänhet bristen på förvaringsutrymme eftersom de saknar absid eller så är den mycket liten.
• Tunneltält är den vanligaste modellen av fjälltält. Tunneltälten är ofta försedda med en rymlig absid i ena ändan. De vältilltagna utrymmena underlättar tältlivet i synnerhet vid dåligt väder. Tunneltältens konstruktion är utan undantag dubbelväv. Tack vare luftkanalerna i tältets ändar blir ventilationen mellan vävarna effektiv. En nackdel med rymliga tunneltält är vikten, de blir lätt tyngre än andra modeller.
• Geodetiskt tält är stadigare än grundkupoltälten, eftersom de har tre eller fyra stänger. Denna egenskap ökar naturligtvis tyngden, men i svåra förhållanden betalar det sig. Geodetiska tält används ofta i bergstrakter. Tältet är självstagande och tar mindre plats än t.ex. ett tunneltält som behöver markpinnar för att hållas upprätt.
• Hybridtälten har utvecklats och kombinerats av ovannämnda tältmodeller. Det finns flera olika varianter.
• Militärtält. Dessa tält som är avsedda för större grupper används såväl på sommaren som på vintern. I tältet kan man ha kamin för uppvärmning och torkning av utrustning.

Tältstänger är av glasfiber eller aluminium. Den grundläggande skillnaden mellan glasfiber och aluminium är att aluminium tål att böjas, är lätt men kostar mera. Glasfiber är åter förmånligare men tyngre och går lättare sönder. Numera finns det ett gummiband inne i stängerna som håller ihop delarna med varandra. Stängernas tjocklek varierar också beroende på användningsändamålet. En tjockare stång är inte alltid starkare och därför använder de som vistas under svåra förhållanden hellre två tunnare stänger i samma kanal än en tjock.

Tältstången kan placeras på två olika sätt. I fjälltält är det vanligaste att stängerna fästes i yttertältet. Då kan tältet resas utan att innertältet blir vått fast det regnar. Kupoltält reses oftast så att stängerna är fästa i innertältet och ett löst yttertält kastas över stängerna och innertältet.

Vävarna kan grovt delas in i tre huvudtyper:

• Bastälten har vanligtvis yttertältet av nylon. Det är förmånligt men blir lätt skört av solens UV-strålning.
• Fjälltältens väv är vanligtvis av polyester. Det behåller sin form och är hållbart, men väger något mera än nylon.
• Den tredje typen av material är olika Hi-Tech-nylontyger. De är tunna och lätta tyger och kan vara ripstop-vävda, dvs. en del av trådarna är starkare och bildar ett hållbart nät i tyget. Hi-Tech-nylonvävarna kan också vara UV-skyddade och silikonbehandlade. De är allra dyrast av alla presenterade tältvävar.

Vid val av tältväv är det viktigt att beakta vattentätheten. Yttertältets vattentäthet mäts med den vattenpelare där vattnet tränger genom tyget. I praktiken anses en väv vara vattentät om vattenpelaren är ca 1 500 mm eller större. En del av tältsömmarna tejpas för att garantera vattentätheten.

• Välj tält enligt dina behov och vandringsförhållanden.
• Öva på att sätta upp tältet innan turen.
• Kontrollera tältets skick regelbundet, särskilt bågar, pinnar och linor.