Gå till huvudinnehåll
Friluftsområden
Vandringstips

Ta ut kompasskurs

Kompassen används då man önskar gå rakt i en viss given riktning.

  • Kompassen lägges på kartan så att ena kanten av dess långsida ligger både på den punkt på kartan där du befinner dig och och dessutom på den punkt du ska till. Kompassens kurspil anger färdriktningen.
  • Vrid kompasshuset så att de parallella linjerna i kompasshusets botten sammanfaller med kartans lodräta koordinatlinjer och kompasshusets norrpil visar mot kartnorr.
  • Lyft kompassen från kartan och håll den vågrätt i handen. Vrid kroppen tills kompasshusets nordpil och kompassnålens norr sammanfaller samtidigt som du vänder dig så att kompassnålens röda ända träffar nordgaffeln. Nu pekar kompassens kurspil ut din färdriktning.
  • Då du går i kompasskurs, ska du också följa med på kartan så att kartbilden och terrängen motsvarar varandra.

Krysspejling

Krysspejling innebär ett sätt att bestämma sin position genom att ta kurs till kända fixpunkter i terrängen. Spegelsyftkompassen lämpar sig speciellt bra för detta, men även en vanlig linjalkompass ger ett tillräckligt noggrant resultat. Krysspejling kan användas, då du är osäker var du befinner dig och samtidigt på avstånd ser minst två två säkert igenkännbara objekt: t.ex. en radiomast, eller en byggnad och en fjälltopp, vilka man säkert kan känna igen på kartan.

  • Sikta med kompassens riktningspil mot objektet. Utan att rubba kompassen vrider du kompasshuset så att dess nordpil sammanfaller med kompassnålens nål. Var noga med att hålla kompassen vågrätt så att kompassnålen kan svänga fritt.
  • Lägg kompassen på kartan så att dess långsida pekar mot syftpunkten. Vrid hela kompassen så att kartans lodräta koordinatlinjer och kompasshusets nord- ochsydlinjer ligger parallellt. Norr på kompasshuset ska peka mot norr på kartan.
  • Dra en linje på kartan längs den långa kompasskanten mot syftpunkten. Om det bara finns en syftpunkt uppskattar du avstådet till punkten och mäter avståndet på kartan längs linjen. På detta sätt kan du bestämma din ungefärliga position. Du får ett exaktare resultat om du krysspejlar mot två eller flera syftpunkter. Din position befinner i närheten av linjernas skärningspunkt eller -punkter.

Bestäm väderstrecken med hjälp av naturens tecken

Ta alltid med dig karta och kompass då du beger dig på tur. Om du trots det av någon orsak inte har tillgång till kompass, kan du ta reda på väderstrecken med hjälp av naturens tecken. Lita inte enbart på ett sådant tecken, då de ofta är rätt vaga, utan observera flera olika fenomen för att exaktare kunna bedöma väderstrecken.

Med hjälp av solen och ett analogt ur kan man fastställa sydläget. Vänd klockan så att timvisaren är riktad mot solen. Söder finns då mitt emellan timvisaren och klockan tolv.

Kaksi ympyrää, joissa toisessa nuolet ilmansuuntiin ja toisessa kellotaulu, jossa nuolet pienen viisarin suuntaan kello viiteen ja toinen kahden ja kolmen välille.

Med solens hjälp

  • Du kan göra en grov uppskattning av väderstrecken då du vet i vilket väderstreck solen står vid olika tidpunkter på dygnet. På vintern står solen hos oss i öster klockan 6 (under sommartid kl. 7), i söder klockan 12 (sommartid kl. 13), och i väster klockan 18 (sommartid kl. 19).
  • Klockan kan användas för att få reda på nordriktningen. Dividera klockslaget (24 timmars indelning) med två. Rikta siffran (klockslaget) för den erhållna tiden mot solen. Då pekar urtavlans övre kant (klockan 12) mot norr. Exempel: klockan visar åtta på kvällen, d.v.s. 20. Dividera alltså 20 med 2. Då klocksiffran för kvoten (klockan 10) riktas mot solen, pekar urtavlans siffra 12 mot norr. På sommaren bör man subtrahera bort en timme från klockslaget, så att det motsvarar normaltid, dvs vintertid. (I räkneexemplet ovan är klockan under sommartid alltså 21(21/2=10.5), som riktas mot solen för större exakthet i nordangivelsen.

Med tecken i naturen

  • Myrstackens mera långsluttande sida vetter mot söder; myrorna bygger sina stackar på södra sidan om större stenar.
  • Ett ensamt stående träd har flest grenar på sydsidan. Grenarna är även tjockare och yvigare jämfört med de andra grenarna på stammen.
  • Björkens vita näver går lägre ner på södra sidan av stammen.
  • Lavar brukar växa på sydsidan av granar och stora stenar.
  • På våren smälter snön först fläckvis från sydsluttningarna.
  • På norra sidan av stenar och träd växer mera mossa och högre upp.
  • Nordriktningen kan också bestämmas av stjärnbilderna. Om du tänker dig en linje dragen genom de två sista stjärnorna i Karlavagnens "bakvägg" finner du Polstjärnan på linjens förlängning uppåt på ca fem gånger avståndet mellan de två stjärnorna. Polstjärnan står alltid i norr.