GPS-mottagare

Användning av GPS-navigator i friluftslivet

En GPS-navigator är ett behändigt hjälpmedel i friluftslivet, även om den inte ersätter karta och kompass då man orienterar. I friluftslivet kan man använda en GPS-navigator på olika sätt. Som minst stöder man sig på navigatorn då man orienterar med karta och kompass och bara i nödfall använder navigatorn för att kunna bestämma den aktuella positionen. I detta fall bör man på förhand försäkra sig om att navigatorn visar samma koordinatsystem som den tryckta kartan har. Man kan använda GPS-navigatorn då man orienterar om man sparat ruttpunkter (waypoints) via vilka man har för avsikt att navigera. Sådana punkter kan vara t.ex. ödestugor, eldplatser eller andra intressanta terrängpunkter. För att minska på risken att gå vilse är det även bra att spara den egna bilens position som ruttpunkt, då du beger dig i väg på bär- eller svamputflykt. Den största hjälpen då man orienterar får man då man matat in terrängkartor i GPS-navigatorn. Även om det finns en kartbas i navigatorn, bör man inte bege sig ut i terrängen genom att enbart lita på GPS-navigatorn utan att ha med karta och en tillräckligt noggrann terrängkarta över området. Det kan t.ex. komma ett tekniskt fel i navigatorn eller så kan strömmen ta slut i batteriet precis vid ett viktigt tillfälle.

Med hjälp av GPS kan du följa hur långt färden framskridit och se direkt bl.a. vilken sträcka du tillryggalagt och hur lång tid som du använt, medel- och maximalhastigheterna, avstånden till olika terrängpunkter, spår efter den rutt som du färdats, höjdprofiler m.m.

GPS-navigatorn gör det möjligt att färdas bl.a. då, när sikten är så dålig, att man inte kan orientera enbart med karta och kompass. Det är även möjligt att orientera noggrant även om det finns få fasta punkter eller inga alls i terrängen eller då terrängen är så småskuren, att det är omöjligt att följa med på kartan. GPS-navigatorn ger å andra sidan en extra trygghet, även om man orienterar med karta och kompass. Man kan alltid vid behov granska den aktuella positionen och i nödfall noggrant leda hjälpen till rätt plats.

Mätarskärmen på GPS-navigatorn erbjuder vandraren många nyttiga data. Mätarskärmen kan anpassas för dina egna behov genom att välja sådan information som du har intresse av. Den vanligaste informationen som intresserar vandrare är del- och hela sträckan, höjd över havsytan, klockslag samt solens upp- och nedgångstid. Även medelhastigheten kan vara nyttig, men man bör dock observera, att apparaterna visar både den medelhastighet då man är i rörelse inklusive pauser samt den medelhastighet då pauserna inte är inberäknade. Med den senare som grund kan man pålitligare uppskatta hur lång tid de går åt för t.ex. dagens återstående sträcka under en vandring, men då bör apparaten stängas under pauserna. Även navigeringsfunktionen kan visa den tid när man kommer att anlända till den valda platsen.

Trevlig tilläggsinformation för vandraren är bl.a. höjdprofil, där man kan se var man under färden haft uppförs- och nedförsbacke, samt maximalhastighet, som visar t.ex. hur fort det gick undan i nedförsbacken.

Sparade ruttpunkter

De ruttpunkter som sparats under turen ger noggrann information för till exempel en färdberättelse. I ruttpunktens data ingår en symbol, namn och positionsinformation dessutom höjd över havsytan och klockslag. Beroende på apparat kan det dessutom vara möjligt att spara anteckningar om ruttpunkten, men besvärligheten att skriva kan göra att man inte vill använda denna funktion.

Spårlogg

En av den nyttigaste datan som sparats i GPS-navigatorn är spårloggen. Oberoende av modell har man sämre möjligheter att granska spårloggen i navigatorn än om man matat in informationen i en dator. Uppgifter om sparad spårlogg som kan ses i själva navigatorn är bl.a. tillryggalagd sträcka samt det sparade spåret på kartbasen. Det finns skillnader mellan det inmatade spåret i datorn och det spår som navigatorn automatiskt tar fram. Det inmatade spåret innehåller i allmänhet mindre information än den spårlogg som navgatorn automatiskt tar fram. Det antal ruttpunkter som användaren sparat är i allmänhet färre och till exempel kan klockslagen saknas helt och hållet, vilket är förargligt med tanke på nyttjande i fortsättningen. Under långa turer är det enda sättet att få spårlogg för hela sträckan sparad genom att manuelt mata in ruttpunkter, eftersom den automatiskt skapade spårloggen omfattar bara slutet av turen då minnet blivit fullt (spåret från turens början töms). Den uppvisade informationen om spårloggen kan skilja mellan olika apparattyper eller den kan saknas helt och hållet.

Klockslagen i spårloggen

Med hjälp spårloggen som laddat ned klockslag kan man se efter till exempel, vilken tid man startade vandringen under olika dagar och vilken tid man slog läger. Ur spårloggen framgår också de tillryggalagda dagsetapperna och i vissa apparater är den noggrannare än den information som trippmätaren ger. Skillnaden är dock, att spårloggen visar s.k. kartkilometrar och i trippmätarens tal ingår alla kurvor man gått eller dvs. det s.k. terrängtillägget.

En intressant tillämpning för att utnyttja spårloggen är bestämning av fotografiernas position, som grundar sig på att spårloggens och fotografiets tidpunkter jämförs med varandra. Detta lyckas naturligtvis bara om kamerans klocka visar tillräckligt exakt tid. På Internet finns gratisprogram, som kan avläsa och ta in GPS-navigatorns data och tillägger positionsdata till fotografiernas metadata. Naturligtvis är det möjligt att göra detsamma manuellt, men förmodligen är det mer arbetsamt, ifall det inte bara är fråga om någon enstaka bild, som man vill bestämma positionen på.

Du kan spara de punkters positioner som du vill i GPS-navigatorns minne som ruttpunkter. I ruttpunktens information ingår åtminstone ruttpunktens namn och koordinaterna för punkten. Du kan till exempel spara din position som ruttpunkt i GPS-navigatorns minne, så kan du med GPS-navigatorn komma tillbaka till samma plats.

Det är viktigt att skriva in ruttpunkter före färden

Ofta kan det vara behov av att spara ruttpunkter i GPS-navigatorns minne på förhand, så kan du med hjälp av apparaten ta dig till en önskad plats. Till exempel kan ödestugans koordinater finnas på kartan eller på Internet. Med hjälp av de elektroniska karttjänsterna på Internet utflyktskarta.fi och karttapaikka.fi (maanmittauslaitos.fi) kan du lätt bestämma olika platsers koordinater. Du kan även bestämma koordinaterna för en bestämd punkt genom att göra mätningar på en papperskarta, vilket oftast i praktiken är enda sättet, då du redan är i terrängen.

Ruttpunkterna bör sparas i navigatorn i rätt koordinatsystem. Om punktens koordinater sparats i ett annat koordinatsystem än den som finns i GPS:n och i dess baskarta, är lättast att ändra GPS-navigatorns koordinatsystem under den tid som ruttpunkten sparas. GPS-navigatorn kan automatiskt konvertera alla sparade ruttpunkter enligt det koordinatsystem som valts.

Navigering mellan två ruttpunkter med hjälp av navigator

Det är lättare att ta sig till till ett bestämt mål med hjälp av på förhand sparade ruttpunkter. Genom att bläddra i ruttpunkterna ser man också avstånden just då till nyssnämnda mål. GPS-navigatorns navigeringspil visar riktningen och avståndet fågelvägen till valt mål då du rör på dig. Observera dock att GPS-navigatorns navigeringspil inte kan väja för eventuella terränghinder. Om det i färdriktningen kommer emot till exempel ett vattendrag eller en klippbrant, visar navigeringspilen att du skall ta dig över vattendraget eller för dig rakt till klippbranten. Du ska således inte blint lita på navigeringspilen, utan du bör söka upp en förnuftig alternativ rutt med hjälp av kartan. Om du orienterar enbart med hjälp av karta och kompass, kan du med hjälp av GPS-koordinaterna rita in hindrets position på kartan. Positionsbestämningen sker på samma sätt som då du markerar den aktuella positionen (se nedanför på denna sida.).

Bestämning av rutt

Med hjälp av ruttpunkter kan du på förhand bestämma en rutt längs vilken du vill navigera. Rutten sparas i GPS-navigatorns minne med det namn som du gett åt rutten. Rutten bestäms så att du väljer ruttpunkter i önskad ordningsföljd. Du kan navigera längs rutten åt båda hållen. Själva navigeringen sker på samma sätt som till en enskild ruttpunkt, varvid navigeringspilen visar riktningen och avståndet till följande ruttpunkt. Då du kommer till ruttpunkten väljer GPS-navigatorn automatiskt följande valda ruttpunkt och navigationen fortsätter från ruttpunkt till följande. Det engelska ordet leg används för avståndet mellan två ruttpunkter.

Nuförtiden finns det till salu apparater som är försedda med mycket olika positionsbestämningsfunktioner. De mest allmänna är olika navigatorer och mobiltelefoner med inbyggda navigationsfunktioner. Olika apparater är ofta avsedda enbart för ett visst ändamål, men det finns också universalapparater. Ifall du har för avsikt att använda en navigator i friluftslivet annat än sporadiskt, lönar det sig att skaffa en apparat som just är avsedd för friluftsliv och att färdas i terrängen.

Priserna för de GPS-navigatorer som är avsedda för terrängbruk varierar nuförtiden från under hundra euro till några hundra euro. Dessutom bör man ofta ännu köpa kartmaterial, varvid totalpriset ofrånkomligen stiger till hundratals euro. Då du väljer navigator lönar det sig att fundera på dina egna behov. En förmånlig navigator kan vara mycket bättre för eget bruk än den dyraste modellen som finns till salu, som har alla de nyaste finesserna. En enklare apparat är oftast också lättare att använda.

De navigatorer som är avsedda för terrängbruk är skyddade mot väta och fukt, och de tål i viss mån även slag och andra mekaniska belastningar. Utformning och material har ofta valts så att apparaten hålls bra i handen och att den kan manövreras med en hand. Vissa apparater kan man använda även med handskar på händerna, vilket är en stor fördel under kalla förhållanden. Med hjälp av särskild tillägsutrustning kan man fästa navigatorn vid bältet eller hänga den runt halsen, men i praktiken är det ofta mera till skada än till nytta.

Med tanke på navigatorns funktionsduglighet är det viktigt att den är en känslig mottagare med flera kanaler. Nya apparater har alla flera kanaler och deras känslighet har förbättrats avsevärt. En apparat med känslig mottagare förlorar inte signal ens i tät skog och fungerar även inne i byggnader med filttak.

Apparater som är avsedda för terrängbruk är i allmänhet batteridrivna, för i terrängen har man många gånger inte möjlighet att ladda ackumulatorn. Det är stora skillnader i hur länge strömmen räcker till i olika apparater. Då apparaten hålls påkopplad hela dagen måste man vanligen byta batterier en gång om dagen. Vissa modeller kan man dock använda två till tre dagar med samma batterier. Reservbatterier lönar det sig alltid att ta med, även om du kopplar på GPS-navigatorn bara för den tid du granskar den aktuella positionen.

Orientering med en navigator försedd med kartbas är mycket behändigare än en enbart med navigeringspil. Även om det inte finns någon kartbas i apparaten, ser man på skärmen ruttpunkternas inbördes lägen och det spår hur man själv färdats, vilket hjälper att uppfatta den aktuella positionen och riktningen. Minneskortplatsen gör det möjligt att använda ett större kartmaterial, varvid man undviker oavbrutet laddande av kartor.

GPS-navigatorn visar den aktuella positionen med (X) nord- och (Y) ostkoordinater. Det finns många slag av koordinatsystem och önskat koordinatsystem/måttenhet väljs från apparatens inställning. GPS-navigatorns koordinatsystem bör vara den samma som finns på kartan, för att få en korrekt positionsbestämning.

På finska kartor har man traditionellt använt det rätvinkliga nationella koordinatsystemet KKJ, men i nya terrängkartor har man övergått till att använda det nya ETRS-TM35FIN-koordinatsystemet, vars koordinater även kallas EUREF-FIN -koordinater. I GPS-navigatorns inställning motsvarar KKJ-koordinatsystemet Finnish Grid, då åter EUREF-FIN-koordinatsystemet i apparatens inställning kallas för UTM Grid.

Det koordinatsystem som GPS-satelliterna använder är WGS84 och det används ofta för att ange koordinaterna för geocachar. WGS84-koordinaterna anges vanligen i form av HDDD MM.MM (i grader, minuter och decimaler av en minut, decimalernas antal kan variera). Även formen HDDD.DDDD syns vara i användning. I nya terrängkartor anges WGS84-koordinaterna med ett blått rutfält.

På de finska terrängkartorna har det nationella KKJ-koordinatsystemet eller i nyare kartor ETRS-TM35FIN-koordinatsystemet markerats med ett rött rutfält. Rutfältets varje lod- och vågräta linje har angivits med en tre- eller fyrasiffrors koordinatuppgifter, som anger avståndet i kilometer från nollpunkten. GPS-navigatorn anger ändå positionen med sju siffror, varvid de tre sista siffrorna är meter, t.ex. positionsinformation i KKJ-koordinatsystemet.

• N 6952637 = 6952 km 637 m (avstånd från nordkoordinatens nollpunkt, som är ekvatorn)
• E 3487987 = 3487 km 987 m (avstånd från ost koordinatens nollpunkt 3500 km väster om längdgraden 27°).

och samma punkts positionsinformation i ETRS-TM35FIN-koordinatsystemet:

• N 6949724 = 6949 km 724 m (avstånd från nordkoordinatens nollpunkt, som är ekvatorn)
• E 487821 = 487 km 821 m (avstånd från ost koordinatens nollpunkt 500 km väster om längdgraden 27°).

Observera att det nationella KKJ-koordinatsystemets och ETRS-TM35FIN-koordinatsystemets nordkoordinat skiljer sig bara någon kilometer, medan ostkoordinaten skiljer sig ungefär 3 000 kilometer.

I KKJ -exemplet sker bestämning av den aktuella positionen genom mätning på kartan

• 637 meter norr om den vågräta linjen nr 6952
• 987 meter öster om den lodräta linjen nr 3487

I ETRS-TM35FIN-exemplet bestäms den aktuella positionen genom mätning på kartan

• 724 meter norr om den vågräta linjen nr 6949
• 821 meter öster om den lodräta linjen nr 487

I praktiken räcker det oftast att man ungefärligt uppskattar metervärdet från kartan, varvid det inte tar lång tid att bestämma positionen och man kan mera koncentrera sig på vandringen. Till exempel är 637 meter ca 2/3 av avståndet mellan två linjer och 987 meter är redan nästan vid följande linje.

Om du meddelar den aktuella positionen med koordinater åt någon annan, meddela också vilket koordinatsystem du använt.

Om du i allmänhet håller din GPS-navigator avstängd, räcker det någon tid, innan navigatorn fått kontakt med ett tillräckligt antal satelliter och visar den verkliga positionen. Vänta tills den position som navigatorn visar inte förändras med mer än någon meter. Därefter kan du använda positionsinformationen. Noggrannheten som vanligtvis är 2–15 meter beror på navigatormodell och satellitkontakt. Noggrannheten kan vara sämre beträffande informationen om höjden över havet.

I äldre modeller går positionsbestämningen snabbare, om du matar in en ungefärlig position. Situationen uppkommer bara i det fall, om navigatorn förra gången varit påkopplad t.ex. i någon annan del av Finland eller om dess minne tömts på grund av att strömmen tagit slut i batterierna.

Positionsbestämning

Bestämning av den aktuella positionen med hjälp av kartbasen som sparats i GPS-navigatorn är mycket lätt och snabb, eftersom den svarta riktningspilen hela tiden visar den aktuella positionen och färdriktningen på kartbasen (riktningspilen kan variera i olika tillverkares navigatorer). Även om du använder en mindre noggrann kartbas, kan du jämföra dess höjdkurvor med papperskartans höjdkurvor och på så sätt komma till en slutsats om den aktuella positionen. Detta är ett speciellt händigt sätt när du orienterar med hjälp av en papperskarta och du snabbt vill granska den aktuella positionen. Även de på förhand sparade ruttpunkternas positioner syns direkt på kartbasen.

Orientering

Det är också behändigt att orientera med en GPS-navigator som är försedd med en kartbas, eftersom kartbasens navigeringsstreck visar den aktuella positionen till det valda navigationsobjektet. Det valda navigationsobjektet kan vara en på förhand sparad ruttpunkt eller ett objekt som du valt på kartbasen. Förutom navigeringslinjen ser du ditt eget spår var du vandrat på kartbasen, varvid du kan jämföra riktningen på ditt spår med navigeringslinjens riktning och vid behov justera din färdriktning. Beroende på kartbasens noggrannhet, kan du även på kartbasen se eventuella terränghinder, som du bör väja för.

Eventuella problemsituationer

När du orienterar med hjälp av kartbasen kan det uppstå problemsituationer när kartbasen vänder sig i färdriktningen. Man rör sig ofta så långsamt i terrängen, att GPS-navigatorn tolkar att färdriktningen förändrats och kartbasen svänger sig vingligt. Det är mycket svårt att uppfatta den aktuella positionen och färdriktningen och t.o.m. en erfaren orienterare kan bli osäker. Du kan undvika detta problem genom att välja bland navigatorns inställningar, att kartnorr alltid visar uppåt på navigatorn. Men om du ändå är van att orientera på det sätt, att kartan är vänd i färdriktningen, är det ett bättre alternativ vända navigatorn i handen i ett sådant läge, där spåret i navigatorn pekar mot dig själv, än att låta kartnorr automatiskt svänga hit och dit.

Kartmaterialets noggrannhet har utvecklats och nuförtiden finns det kartbaser som är lika detaljerade som papperskartorna. Alla kartbaser som finns till salu är dock inte sådana, för att inte tala om äldre kartbaser. Det är speciellt viktigt att beakta kartmaterialets brister, när du orienterar i dålig sikt och risken för olyckor är uppenbar. Under goda förhållanden inverkar följderna av felbedömningar närmast på bekvämligheten, men ett långt tillägg till dagsetappen kan trötta ut vandraren.

Orientering utan navigationsfunktion

GPS-navigatorns kartbas gör det möjligt att orientera utan att behöva använda navigationsfunktionen. Genom att utnyttja det spår som orienteringen lämnar på kartbasen för ofta tillräckligt noggrant i önskad riktning. Navigationsfunktionen behöver användas bara då man bör komma exakt med några meters noggrannhet till ett bestämt objekt. Det betyder då, att objektet är mycket litet eller annars svår att upptäcka t.ex. på grund av dålig sikt eller att där växer tät skog.

Avståndsmätning

Det är mycket lätt att mäta avstånd från GPS-navigatorns kartbas. Du flyttar bara kartpekaren till önskat ställe på kartbasen och avståndet till stället syns på skärmen. Detta är en behändig egenskap, även om man orienterar med hjälp av papperskarta, men snabbt och noggrant vill få rada på något avstånd. Du kan t.ex. se efter vad det är för ett fjäll i horisonten och avståndet till det även om det är beläget utanför papperskartan.

Som hjälp till papperskartan i fjällen

Man har nytta av kartbasen i GPS-navigatorn även då, den karta som används är mycket schematisk. I kalfjällen är det t.ex. mycket behändigare att använda en papperskarta i skala 1: 100 000, som visar ett större område av terrängen vilket underlättar att göra vägval. I terrängpartier med finskuren terräng, såsom i fjälldalgångar, är en karta i stor skala inte tillräckligt detaljrik eller det är svårt att få någon reda på alla detaljer. Då erbjuder GPS-navigatorns kartbas en större nogrannhet utnyttjas genom att förstora kartbasen på skärmen av det parti man vill granska.

• Koordinatsystem (maanmittauslaitos.fi)
• What is EGNOS? (esa.int, på engelska)
• Koordinattransformation (maanmittauslaitos.fi)
• Om de geografiska koordinatsystemen (einouikkanen.fi)