Längd84.5 km
SvårighetsgradSvår
Nordkalottleden (eller Kungsleden) är en sommarvandringsled som går genom fjällen i Finland, Sverige och Norge. På leden får du uppleva den fantastiska och mångsidiga fjäll- och bergsnaturen i norra Fennoskandien och vandra på öppna fjällplatåer och frodiga fjällbjörkskogar. Nordkalottledens totala längd är 800 km. Denna presentation beskriver den del av leden som syns på kartan, cirka 84 km.
- En sommarled. Den bästa tiden för vandring är från början av juli till mitten av september.
- Nordkalottleden är en krävande vandringsled vars alla etapper inte lämpar sig för nybörjare.
- Ett omfattande nätverk av stugor.
- I Finland är leden markerad med ca 40 cm höga stolpar med orange markering.
Kontaktuppgifter
Nordkalottleden norrut; Kilpisjärvi - Saarijärvi 11 km
Nordkalottleden börjar i södra ändan av sjön Kilpisjärvi, utanför Kilpisjärvi naturum. Adress: Kilpisjärvi naturums parkeringsplats, Käsivarrentie 14145, 99490 Kilpisjärvi Koordinater: WGS84 lat: 69° 00.7055' lon: 20° 53.4364' ETRS-TM35FIN N: 7667826 Ö: 256134 Man kan också börja leden i byns norra ända, vid Kilpisjärven Retkeilykeskus, men då blir avståndet till Saarijärvi avsevärt längre. Ledens första sevärdhet när man startar från Kilpisjärvi mot Haldefjäll är fjället Saana, som reser sig alldeles bredvid Kilpisjärvi by. Saana är det dominerande fjället hela vägen från Kilpisjärvi till Saarijärvi.
Vid Tsahkaljärvis bäcksmynning möts den södra och norra leden från Kilpisjärvi och fortsätter sedan längs södra sidan av sjön och vänder mot nordost. Där leden går över bäckar finns broar.
Vid Muurivaara går leden över på den norska sidan. Det behövs inget tillstånd för att gå över riksgränsen, men det är förbjudet att ta med sig tullbelagt resgods över gränsen.
Saarijärvistugans omgivning är stenig, men i närheten finns det åtminstone ett par tältplatser. Det finns också en bro över älven bredvid stugan.
Nordkalottleden norrut; Saarijärvi - Meekonjärvi 19 km
Norr om Saarijärvi går leden till Lapska armens ödemarksområde, som är det största ödemarksområdet i Enontekis kommun. Från Saarijärvi stiger leden upp längs den delvis myrbeklädda sluttningen mellan Tuolljehuhput och Kuonjarvarri. Kuonjarvaggi är trots stenfälten lättframkomlig.
Då man går ner till Kuonjarjokistugan ser man den första stora klippväggen, som stupar drygt 200 m lodrätt neråt. Vid foten av klippväggen finns det stora block, som rasat ner från klippväggen.
Från Kuonjarjokistugan fortsätter leden längs den jämna lättframkomliga Meekonlaakso. Meekostugorna ligger i en fjälldal med björkskog, omgivna av Saivaara, Meekonpahta och Annjalonji. Över bäcken Pierfejohka går det en bro.
Nordkalottleden norrut; Meekonjärvi - Pitsusjärvi 12 km
Söder om Porojärvidalen höjer sig det höga och säregna Saivaara, på vars krön det finns en minnesplatta över Finlands f.d. president Urho Kaleva Kekkonen. Om man vill bekanta sig med minnesplattan lönar det sig att bestiga Saivaara från dess östra sida.
Nordkalottleden går väster om Meekonjärvi vid foten av en klippvägg, över ett stenfält fot och fortsätter sedan mot Vuomakasjärvi, där det går en bro över älvens utflöde vid sjön. Efter att man passerat Vuobmegasvarri ser man snart Pitsusköngäs framför sig, ett ca 17 meter högt vattenfall.
Pitsusköngäs är en av sevärdheterna längs Nordkalottleden. Det är en vacker plats att rasta på och kanske fotografera. Från vattenfallet fortsätter leden tämligen lättframkomligt längs älven och Pitsusjärvis strand till Bihčosjávri / Pihtsusjärvi öde- och reserveringsstuga.
Nordkalottleden norrut; Pitsusjärvi - Haldefjäll 12 km
Från Nordkalottleden, vid Pitsusjärvistugan avviker en led till Haldefjäll, som är Finlands högsta punkt, 1324 meter över havsytan. På norra stranden av Haltijärvi ligger Háldi / Halti ödestuga och Háldi / Halti öde- och reserveringsstuga, ca 1,5 km väster om Haltileden. På toppen av Haldefjäll finns det en gästbok, där de som bestigit Haldefjäll kan skriva in sitt namn.
Från Halti kan man vandra tillbaka till Kilpisjärvi längs Nordkalottleden via Pihtsusjärvi, Meeko och Kuonjarjoki. I fall man inte vill återvända längs samma rutt, kan man också nå vägen till Kilpisjärvi via Lossujärvi längs en omarkerad men på kartor synlig stig.
Nordkalottleden norrut; Pitsusjärvi - Somasjärvi 12 km
Från Pitsusjärvi går den egentliga Nordkalottleden österut och stiger över Lovttokielas. Leden går mellan två tjärnar och fortsätter längs älven Kopmajokis stränder till Somasjärvi. På stranden av Kopmajoki ligger Kopmajoki ödestuga.
Vid riksgränsen ersätts de 40 cm höga träpålarna av de norska stenrösen. Ett par hundra meter ovanför Rahpesjohka i sluttningen väster om Somasjärvi ligger Statskog-Troms stuga (statskog.no).
Nordkalottleden västerut; Kilpisjärvi - Kuohkimajärvi 11 km
Man kan börja färden mot Abisko genom att vandra genom Malla naturreservat till Kuohkimajärvi ödestuga. Man kan nå Nordkalottleden från Malla parkeringsområde, som ligger söder om Siilasjärvi. Adress: Malla naturreservats parkeringsplats, Käsivarrentie 14850, 99490 Enontekis Koordinater: WGS84 lat: 69° 03.6357' lon: 20° 46.2851' ETRS-TM35FIN N: 7673727 Ö: 251943 Malla parkeringsområde går Kungsleden i öst-västlig riktning genom Malla naturreservat. Den som vandrar genom naturreservatet bör på förhand bekanta sig med reservatets ordningsregler. Läs mer om Mallaleden.
Man kan också starta vandringen från byn Kilpisjärvi, varifrån man kan ta sig till Malla naturreservats parkeringsområde via Nordkalottleden söder om Saana. Detta förlänger sträckan med cirka tio kilometer.
Till Treriksröset och Malla naturreservat kan man även ta Malla-båten, som under sommarsäsongen trafikerar mellan Kilpisjärvi och Kolttalahti två gånger om dagen, ifall det finns tillräckligt med passagerare. Från Kolttalahti är det en tre kilometers promenad till Kuohkimajärvi och Treriksröset.
Nordkalottleden västerut; Kuohkimajärvi - Pältsastugan 13 km
När man passerar Treriksröset, går leden över till Sverige. Leden går nästan upp till 1000 meters höjd på Tuipali kalfjäll och sedan ned därifrån till Pältsas grönskande dal.
Till stugorna i Sverige behöver man inte någon nyckel, eftersom där under högsäsong finns stugvärdar som tar betalt och hjälper till vid behov. I Sverige ägs stugorna av STF, Svenska Turistföreningen (svenskaturistforeningen.se). Rekommenderade kartan då man vandrar på svenska sidan är bl.a. Fjällkartan BD 1.