Längd58 km
Varaktighet(3-5 dagar)
SvårighetsgradSvår
Den landskapsmässigt otroligt vackra leden går genom fjällbjörkskog, över kalfjäll, i tallskog och på bottnen av Kevo kanjondal. Den natursköna stigen går ibland längs botten av kanjonen, ibland på högplatån och korsar Kevoälven som rinner genom kanjonen tre gånger. Stigen går på flera ställen nära klippkanten, branta klippor eller branta trappor. Längs vägen visas naturreservats mest imponerande sevärdheter, Fiellufallet och Kevoväggen, där ravindalen öppnar sig för att synas från leden. Rutten är mycket krävande eftersom den flera gånger går ner till botten av kanjonen för att sedan stiga upp igen till fjällplatån. Kevos kanjonled är ställvis svårframkomlig. Leden är markerad med orange färgmarkeringar och orange stolpar.
- Fjällbjörkskog, kalfjäll, tallskog och ravindal
- Vattenfall och branta bergsväggar
- Vajervadar vid flodövergångarna
- Det är endast tillåtet att slå läger på markerade tältområden, en ödestuga
- Naturreservat: skydd av känslig fjällnatur
- Det är inte säkert att röra sig i området på vintern
- Leden är framkomlig endast under den snöfria tidenRörelse är endast tillåten till fots och endast på den markerade leden under perioden 15.6–15.10.
- EldplatsKontrollera alltid om det råder varning för skogsbrand innan du gör upp eld.
- Möjlighet att slå lägerDet är tillåtet att slå läger endast i den omedelbara närheten av markerade rast- och eldplatser.
- ToalettKom ihåg att ta med toalettpapper.
- Kom ihåg soppåsenDet finns inga sopkärl längs leden. Ta med en soppåse och bär hem ditt skräp.
- VattenpostVatten kan tas från fjällbäckar, men vi rekommenderar att det kokas.
- Inget vinterunderhåll
- StugaRuktajärvi ödestuga
Kontaktuppgifter
StartpunktKarigasniementie 5646, 99950 Utsjoki
Suttesája - Luopmošjohka, 2 km
Suttesája dvs. Sulaoja är ledens södra startpunkt. När man startar från Sulaoja går leden först i kuperad terräng genom fjällbjörkskog och sedan ner till Luopmôsjohka-åns tältningsområde. Den här etappen går genom lättframkomlig sandmo.
Luopmošjohka - Ruktajávri, 10 km
Leden går vidare från Luopmošjohka-ån längs en ås mellan sjöarna Luomusjärvet (Luopmošjávrrit) till Ruktajávri ödestuga. På åsen går leden hela tiden i kuperad terräng, så det finns små upp- och nerförsbackar längs hela sträckan. Före Ruktajärvi ödestuga går leden längs ett smalt, lågt näs mellan två sjöar. Det finns en del stenar längs leden, men den är trots det ganska lättframkomlig. I närheten av ödestugan finns ett skärmskydd för dagsbruk.
Ruktajávri - Suohpášája, 11,5 km
Efter Ruktajärvi ödestuga går leden åter genom fjällbjörkskog. Den här etappen består av lättframkomlig sandmo, som är endast lätt kuperad. Den första stigningen till fjället är brant, men planar snart ut. Den steniga och svårframkomliga leden går genom kalfjället i flera kilometer. En sevärdhet längs leden i kalfjället är ett mycket stort flyttblock. Leden går ner från fjället i cirka två kilometer. Nedstigningen är först ganska mild, men blir brantare mot slutet. Vid tältningsområdet finns det också en timmerkåta för dagsbruk.
Suohpášája - Fiellogahjohka, 6,5 km
När man har lämnat tältningsområdet bakom sig stiger leden åter brant upp i fjällbjörkskogen. Stigningen är kort men brant. På ungefär en kilometers avstånd från eldplatsen breder Kevo kanjondal plötsligt ut sig framför en. Det här är Kevoledens absolut bästa sevärdhet. Leden går härefter en sträcka uppe på kanjonens kant, tills den tar av in i fjällbjörkskogen längre bort och går ner till en bäck. Denna nedförsbacke är brant, och dessa del före bäcken är försedd med trappor.
När man går vidare från bäcken har man igen en brant stigning med trappor framför sig. Efter stigningen går leden omväxlande på kalfjället och i fjällbjörkskogen. På denna sträcka är leden smal och stenig, och det finns löst jord- och stenmaterial på vissa ställen. Under den här etappen går leden ett par gånger brant ner längs trappor till fjällbäckar för att åter kliva upp tillbaka längs den motsatta sluttningen.
Slutligen går leden ner i Kevos kanjon till Fiellufallet. Nedförbacken är lång, inledningsvis svag men mycket brant mot slutet. Den sista delen består av hundratals trappsteg som leder till Fiellogeađgejohka-vadstället, där vajerhandtag hjälper till med övergången. Om du tar med det sista repet, vänligen lämna tillbaka några för nästa vandrare. Fiellu tillhör definitivt de vackraste och mest imponerande vattenfallen i Finland. Vid Fiellu tältningsområde finns en torvkåta för dagbruk Det finns träplattformar under tälten på grund av den steniga terrängen. Det finns ingen markerad led fram till Fiellufallet, och det är därför förbjudet att röra sig där.
Fiellogahjohka - Roajášjávri, 9,5 km
Från Fiellu vattenfall stiger leden åter brant upp ur kanjonen med trappor. I början är stigningen brant, men då den kommer ut på kalfjället är fjällsluttningens lutning mindre. Stigningens totallängd är ungefär tre kilometer. Efter det går leden på kalfjället, ställvis över fjällmyrar. På kalfjället är leden stenig men terrängen i sig jämn. Partierna över fjällmyrar är mindre steniga och mer lättframkomliga. Till slut dyker leden åter ner i kanjonen genom ståtliga tallskogar. Nedförsbacken är först flack men blir snart brantare. Den nedre delen av sluttningen är mycket brant och svårframkomlig på grund av tallrötter och lösa småstenar.
Roajášjávri - Gamajohsuohpášája, 4,5 km
Från tältningsområdet går leden vidare i jämn men stenig terräng till det första vajerförsedda vadstället över Kevojoki (Geavvu). Det är ungefär en kilometer från tältningsområdet till vadstället. Vadstället är djupt, vadningsavståndet är över 10 meter och strömmen kan vara stark. Efter det första vadstället fortsätter leden 1,5 km jämn men stenig genom frodig åstrandvegetation, följande den majestätiska klippan fram till nästa vajervad. Vadningsavståndet vid det andra vadstället är över 20 meter, men botten och strömmen är jämnare. Efter vadstället följer leden ännu en kort sträcka längs ån innan innan motlutet till kalfjället börjar. Den här gången finns det inga trappor i motlutet utan först kliver man upp för en mycket brant och stenig bergsbrant. Leden blir snart flackare och går upp för en jämn fjällsluttning, fastän stigningen ännu fortsätter en kilometer fram till tältningsområdet. Vid tältningsområdet finns det också en kåta som skydd mot dåligt väder.sääsuojaksi.
Gamajohsuohpášája - Njaggaljávri, 8 km
Från tältningsområdet fortsätter leden på kalfjället med några flacka uppförs- och nedförsbackar över fjällryggar. På detta avsnitt är leden utmanande med steniga partier och stora stenblock. I mitten av etappen går leden brant ner till en fjällbäck och stiger direkt tillbaka högre upp. I nedre delen av backen finns det trappor både uppåt och nedåt. Under den kommande kilometern går rutten upp och ner genom mycket stenig och klippig terräng. Därefter följer rutens brantaste nedförsbacke. Backen är åter lång och i början svagt sluttande men blir snart brantare. Backen är ställvis mycket stenig och brant. Nedstigningen slutar i mycket branta trappor - med flera hundra steg - och fortsätter till Njaggaleapme tältningsområde vid Kevojoki. På tältningsområdet finns en toalett, vedbod och eldstad.
Njaggaljávri - Beahcelávojávrrit, 3 km
Från Njaggaleapme tältningsområde fortsätter stigen längs Kevojoki nedströms. Stigen fortsätter sedan med en brant stigning bort från flodstranden. En kort trappa hjälper med stigningen. I början av denna del finns en av stigens svåraste stigningar. Stigen går uppför en nästan lodrät klippvägg med några steg fästa i klippan. Ett repstaket hjälper också vid stigningen. Före den tredje vadplatsen planar rutten ut och resten av vägen går genom lätt kuperad flodnära björkskog. Kevojoki korsas vid en cirka 40 meter bred vajervadplats, som har varierande djup och rörliga stenar på botten. Efter vadstället når man tältninngsområdet vid Beahcelávojávri och där finns en eldstad.
Beahcelávojávrrit - Guoikgáhritája, 3,5 km
Leden går vidare nere i kanjonen genom tallskog. Sedan går den upp från kanjonen, först längs trappor, sedan i kuperad och stenig terräng fram till tältningsområdet.
Guoikgáhritája - Silkeája, 3,5 km
Efter tältningsområdet stiger leden ännu, men nu är den betydligt mindre brant. Efter stigningen är leden jämn och lättframkomlig. Det går lätt att ta sig till följande tältningsområde över näset mellan sjöarna Geamus Balddotjávri och Stuorra Balddotjávri och över ett myrområde längs spångar.
Silkeája - Ganešjávri, 2,5 km
De sista kilometrarna före ändpunkten, Kenesjärvi, slingrar sig leden neråt i ställvis stenig momark. Leden slutar i trappor och en brant backe ner till Kenesjärvi.
SlutpunktUtsjoentie 2680, 99980 Utsjoki