Gå till huvudinnehåll
Friluftsområden
Kaivinkone suolla.

Restaureringsmålen för 2024 uppnåddes i huvudsak i statliga naturskyddsområden – finansieringsbeloppet bestämmer takten

2025-01-27

Forststyrelsens Naturtjänster lyckades i fjol till största del bekämpa förlusten av biologisk mångfald som planerat i de naturskyddsområden som de förvaltar. På grund av det skärpta ekonomiska läget var målen för i fjol betydligt mindre än året innan. Naturens tillstånd förbättrades 2024 i myrar, skogar, strömmande vatten, hav och vårdbiotoper.

Restaureringen av myrar genomfördes som planerat

Forststyrelsens Naturtjänster återställde i fjol sammanlagt 1 000 hektar myrar till naturtillstånd i naturskyddsområden som förvaltas av staten. Arbetet finansierades av Miljöministeriets Livsmiljöprogram Helmi (ym.fi), vars mål är att bekämpa förlusten av biologisk mångfald i Finland.

"I nationalparker och andra statliga skyddsområden återstår fortfarande cirka 40 000 hektar dikad myrmark. Vi har lång erfarenhet och även vetenskapliga bevis på att vi kan förbättra myrnaturens tillstånd och bekämpa förlusten av biologisk mångfald genom att täppa igen diken. På lång sikt visar uppgifterna från uppföljningarna att restaurering förbättrar myrnaturtypernas tillstånd och representativitet. Restaurering stärker också myrarnas kärlväxt-, moss-, insekt- och fågelpopulationer. Vi kan göra mer om resurserna tillåter det", berättar Santtu Kareksela, serviceägare som ansvarar för restaurering vid Forststyrelsens Naturtjänster.

Myrarnas tillstånd i skyddsområden kan också förbättras genom att leda vatten till myrarna från områden utanför skyddsområdena. Metoden bekämpar förlusten av biologisk mångfald på myrarnas odikade delar, som ändå lider av dikningen i omgivningen. Dikning kan leda vattnet förbi en myr dit vattnet naturligt skulle ha runnit utan dikning. I fjol leddes vatten till myrar i skyddsområden vid 11 objekt.

"För detta arbete behöver vi hjälp av andra markägare. Man kan anmäla sig till oss om det finns skyddad myrmark i närheten av den egna marken och man vill vara med och bekämpa förlusten av biologisk mångfald. Skyddsområdenas uppgift är att trygga den finländska naturens tillstånd. Därför kan man genom att bekämpa förlusten av biologisk mångfald vid våra objekt på ett effektivt och enkelt sätt genomföra den nationella restaureringsplanen som nu planeras", säger Kareksela.

Skötseln av hotade arter som lever på naturbeten har försvårats, svårare att få tag på betesdjur än tidigare

Inom Livsmiljöprogrammet Helmi 2024 genomfördes iståndsättningen av vårdbiotoper (till exempel ängar, torrängar och skogsbeten) vid Naturtjänsternas ansvarsobjekt på cirka 190 hektar. Det är endast en tredjedel av föregående års restaureringsareal. År 2024 omfattade Naturtjänsternas ansvarsobjekt sammanlagt cirka 6 700 hektar vårdbiotoper och andra naturbeten som stöder den biologiska mångfalden.

"Av denna areal är betesgången som genomförs av våra samarbetspartner den överlägset största arealen. Endast några procent sköts på annat sätt, till exempel genom slåtter. Det har blivit svårare att få betesdjur till objekten. Arealen av skötta vårdbiotoper på statens marker sjönk under 2024 med cirka 400 hektar jämfört med föregående år och den goda utvecklingen vi haft i arealen av skötta vårdbiotoper har börjat minska betydligt. Många av landets finaste och mest värdefulla vårdbiotoper som skötts under en lång tid hotas nu av att skötseln upphör. Tyvärr håller man nu på att förlora åratal av det arbete som gjorts för den biologiska mångfalden. Situationen kommer att påverka uppnåendet av målen för att stoppa förlusten av biologisk mångfald i vårt land", konstaterar Katja Raatikainen, serviceägare som ansvarar för vårdbiotoper vid Forststyrelsens Naturtjänster.

I bakgrunden finns i synnerhet ändringar i tolkningen av jordbrukets miljöersättningssystem i anslutning till skötseln av vårdbiotoper och svårigheter att samordna olika finansieringsmekanismer. Dessa försämrar kontinuiteten i betesgången och försvårar skötselåtgärder som upprätthåller kvaliteten och restaureringen av nya objekt. Även osäkerheten i anslutning till avskogningsförordningen fördröjde restaureringen och skötseln av vårdbiotoper under 2024.

Så här förbättrades naturens tillstånd i statliga naturskyddsområden 2024

  • Forststyrelsens Naturtjänster restaurerade sammanlagt tusen hektar myrmark. Myrarna återställdes till naturtillstånd till exempel i Hossa nationalpark, i Vorlokområdet i Hyrynsalmi, Kauhannevan- Pohjankangas nationalpark i Kauhajoki samt i Repovesi nationalpark i Kouvola.
  • I skyddade skogar bekämpades förlusten av biologisk mångfald genom restaureringsbränningar. Bränningarna förbättrar livsmiljöerna för hotade arter. Målet var att genomföra bränningar på 100 hektar, 53 hektar förverkligades. I Lappland flyttades de planerade restaureringsbränningarna för 2024 till detta år. I fjol gjordes restaureringsbränningar till exempel i Noux och Seitseminen nationalparker.
  • Vårdbiotoper sköttes vid ungefär 400 objekt. Det praktiska arbetet består av röjningar som upprätthåller betesgång och slåtter samt öppenhet: på så sätt får de hotade arterna på ängarna utrymme att växa. Skötseln av vårdbiotoper kräver betande djur, som det har varit svårare än tidigare att få till Naturtjänsternas objekt på grund av ändringarna i stödfinansieringen.
  • Sammanlagt 13,2 kilometer strömmande vatten restaurerades. Syftet med restaureringarna är till exempel att bearbeta de muddrade diken som fungerat som flottleder närmare det ursprungliga tillståndet. Åtgärderna ökar arterna i vattendraget och förbättrar de strömmande vattnens tillstånd. Restaureringar gjordes till exempel i Repovesi nationalpark och Ruuhipuro i Äänekoski.
  • Restaureringen av havsnaturen fokuserade i år på nyckelarter, såsom kransalger och bandtång. Kransalger planterades i Ekenäs skärgård och bandtång planterades i Hästskoviken i Helsingfors samt utanför Sandö och Bussö i Skärgårdshavet. Dessutom utarbetades fyra planer för restaurering av flador som återställer deras naturliga vattenutbyte med det omgivande havet. Dessa åtgärder genomförs 2025.
En människa tänder eld på skogsmarken.

Vad innebär restaurering?

  • Med restaurering avses åtgärder med hjälp av vilka man strävar efter att inleda och påskynda återställningen av naturtillståndet i ett objekt som försämrats, skadats eller förstörts på grund av mänsklig verksamhet.
  • Ekosystemets särdrag och ekologiska processer återställs snabbare till naturtillstånd genom restaurering än enbart genom långsamma naturliga processer.

Vilken nytta har restaureringen och vad kostar den?

  • Åtgärderna förbättrar tillståndet hos försämrade naturtyper och levnadsförhållandena för de arter som lever där. Dessutom har restaureringen en sysselsättande effekt bland annat för maskinföretagare. Bättre bärskördar och fiskbestånd ökar i sin tur möjligheterna att använda området för rekreation.
  • Kostnaderna för restaurering varierar mycket mellan olika typer av arbeten och arbetsobjekt. Några enhetsmedelvärden: restaurering av myrar genom att fylla diken 800 €/ha, restaureringsbränning 10 000 €/objekt, grundlig iståndsättning av vårdbiotoper 2 500 €/ha, restaurering av bäckar 15 000 €/km

Tidigare om ämnet:

Bekanta dig med restaureringsarbetet som gjordes förra året (på finska, länkar till videor i sociala medier):